På verkstadsfronten intet nytt, ingen chef har ringt varken i fredags eller idag. Vad ska vi göra?? Vi behöver ju bilen men det verkar inte som verkstan har någon brådska att bli av med den. Konstigt, de här två bilverkstäderna (stora, kända) verkar inte fattat att de har kunder som de borde vara rädda om... Toyota som vi hade förut var det aldrig någonsin några problem med. De hörde av sig, gjorde vad de skulle och ringde om det var något annat som dök upp. Brorsan trodde att det kanske skulle funka bättre om min man ringer. Ska det behöva vara så, att en man ska ringa för att de ska lyssna? Det kan väl inte vara så att jag blir illa bemött och faktiskt ganska nonchalerad för att jag är kvinna? Så unket kan det väl ändå inte vara 2011? I vår familj är det dessutom jag som är den något mer bil-kunnige (något mindre okunnig kanske är bättre beskrivet)!
2 kommentarer:
Snygg! Jag har också tänkt sticka den sjalen men har lite annat att göra klart först.
Supersnabbt projekt!
Skicka en kommentar