Hurra jag har vunnit!!

En virknål i stickameras Allahjärtansdag-korsord!! Jätteroligt! Och nu kanske jag äntligen virkar de där kakorna som jag köpte garn till i juni. Vi ska åka till min mamma den 27:e så då passar det bra att ta med grejerna dit, hon är nämligen virk-specialist!

Och nu te, mackor och herrarnas 15 km!

Hjärtliga sockar på Alla hjärtans dag

Söta sockar lottas ut hos Liene! Eller rättare sagt, garn och beskrivning lottas ut.

FO nummer 3 klart!

Nu är sjalen klar, tvättad, blockad och fotad! Ett enkelt mönster som inte ens jag gjort särskilt många fel på. Och garnet, Navia Uno, var en positiv överraskning, lätt att sticka med och mjukt och skönt. Jag stickade med stickor 3,5. Det finns kvar ett helt nystan och det mesta av ett till, undrar just vad jag ska göra med det... Sjalen är en födelsedagspresent som ska levereras på torsdag.

Jag har insett att det är mjuka garner jag gillar. Kanske är det barndomens tröjor i akryl eller stickig tjock ull som spökar. Jag stickade en sjal i Evilla som jag tycker är ett jättefint garn, men det är lite för stickigt för att jag ska vilja ha sjalen virad runt halsen. Men den är perfekt lite längre ner på jackan eller på axlarna när man sitte ri soffan och stickar!

Och varför är klockan så fel?

I blogger alltså, varför går det inte att ställa in klockan? Måste jag gå in och ändra varje gång jag skriver ett inlägg?

Jag bryter ihop

Morgnarna är inte roliga i den här familjen - en morgonsur 8-åring, en 4-åring som är helt omöjlig att få upp ur sängen och som ska göra allt, allt! själv. Och en mamma som är lugn och tålmodig i en timme men sedan blir galen eftersom barnen då hunnit endast hunnit halvvägs in i frukosten och inte fått på sig kläderna. Ingenting händer av sig själv utan alla moment måste pushas på av mamman. Kvällarna går i ungefär samma stil. Läggning påbörjas vid halv 8, senast. Sonen ligger nu, snart halv 10 och skriker i sin säng och jag håller på att explodera. Alfons Åberg, släng dig i väggen, den här 4-åringen kan 1000 saker som måste göras på kvällarna! Det "roliga" är att storasyster varit precis likadan till för ungefär ett år sedan, då lillebror tog över stafett-pinnen. Vi har exakt samma rutiner varenda kväll så det är ju inte så att dom inte vet vad som ska hända. Båda barnen har svårt med separationer och jag tror att kvällarna är ett utslag av det. Mornarna har jag ingen aning om varför det är som det är. Tänk om vi hade haft mormor i närheten som hade kunnat lämna barnen ibland på morgonen...och tänk för barnen att få sova över hos mormor ensamma! Och vilken lättnad när barnen är sjuka, slippa VAB jämt. Den här veckan blev det från tisdag.
Bilden på en då 1,5 årig son som vägrade ta av sig sin mössa.

Hur blev det så här?

När jag plockade fram vanten kom jag på varför vant-paret inte blev klart: tummen hamnade på fel ställe (fingerdelen blev för kort). Så jag rev upp och stickade om - men hur kunde ränderna bli så här på det omstickade?? (och varför hamnar bilden på högkant?)

Dessutom hade jag fått tag i stickor som var en halv storlek mindre. Vilket blev bättre då dottern har smala händer. Så nu har jag plötsligt bara stickat en halv vante eftersom jag bestämde mig för att göra ett helt nytt par!

It´s Friday I´m in love

Skööönt med fredag! Och vi klarade veckan utan VAB, det var ganska hotande ett tag men löste sig med att mina 5 närmaste arbetskompisar var hemma hos mig på planeringsdag /vilket var planerat innan!) och efter en dags vila var dottern i fin form igen. Sonen började hosta oroväckande igen i onsdags kväll men även där har vi hankat oss fram till helgen. Och nu vila!

Jag hade hoppats att garnet jag beställde i onsdags skulle hinna komma till idag men det var kanske lite optimistiskt. Det vita Navia-garnet tog nämligen slut innan jag tyckte att sjalen var klar. Och så passade jag på att beställa lite garn till ett par vantar som jag hittade mönster till på Ravelry... Men helgen ska ägnas åt att göra en make till vanten som ligger i UFO-korgen, och sticka på baskern. Baby-filten som jag försöker virka ligger också i UFO-korgen men den blir ju så tung - det stackars barn som skulle hamna där under kan nog inte röra sig. Så jag tror att jag river upp eller kastar den eller nåt.