Detta skall bli min framtid...

Dottern blev tillfrågad om hon kunde ställa upp och spela handbollsmatch med tjejerna som är ett år äldre (dottern går i handbollsskola och de har inte börjat med matcher ännu), och med skräck och förväntan gick hon dit idag. Efter att ha gråtit en skvätt och tvärvägrat gick det alldeles utmärkt och hon tyckte det var jätteroligt (fantastiskt med kloka ledare som precis förstår hur de ska göra för att det ska bli bra)! När jag satt där insåg jag (och hoppades faktiskt) att det nog är så här helgerna kommer att fördrivas framöver, i en idrottshall av något slag :-) Eftersom både min man och jag hållit på med idrott på olika nivåer hoppas vi så klart att våra barn vill idrotta, vilken sport spelar så klart inte så stor roll (ridning kommer inte att hända och om en frusen mor får önska blir det inte hockey eller konståkning), bara dom tycker det är kul. Och med det följer självklart ett engagemang av föräldrarna, tycker jag. Undrar hur många timmar mina föräldrar tillbringade i simhallar eller bakandes kakor eller säljandes lotter de åren min bror och jag höll på....! Och sticka går alldeles utmärkt att göra i idrottshallar (iallafall när lillebror blir större och inte kräver underhållning)!