Thorpe typ

Det bidde ingen kofta till kollegans son, det bidde en mössa! Jag använde mönstret till Thorpe och stickade efter storlek M. Men eftersom jag hade tunnare garn, Cascade 220 wool och stickor 4, blev det lagom till en 4-månaders (hoppas jag). På längden uppskattade jag ungefär hur långt som behövdes och jag flyttade fram öronlapparna genom att minska av lite färre maskor fram.

Mössan stickas uppifrån och ner och jag muttrade när jag började sticka med fyra maskor på strumpstickor.... Men fördelen är ju att öronlapparna stickas på direkt.

Hemma hos mamma

Här snöar det små lätta flingor, eller som norrmännen säger: snöfnugg. Jag gillar det ordet! Det är mer än tio grader kallt så det blir inte några mängder snö direkt. Bilden hamnar på sidan här, hur jag än gör. Så det får väl vara lite på snedden idag då.

I somras (eller var det förra sommaren?) när jag röjde bland mina kvarlämnade grejer dök den här figuren upp:

Jag stickade den någon gång när jag var sjuk, jag gick kanske i sexan. I original tror jag att det var Snövit och häxan på varsin sida men i min tappning blev det en blondin och en brunett.

De sitter alltså ihop på mitten och delar kjol med varandra. Det var svårt att få till det med kläderna, kommer jag ihåg. Redan då tyckte jag mer om att sticka än sy!

Det vill sig inte

I våras stickade jag en väst till kollegans väntade son. Han föddes i slutet av september men har haft en lite tuff start så vi har inte träffats ännu. Så västen är nog för liten nu.

Jag har tre nystan vårgrönt alpacka som kunde passa bra till något annat till den lille gossen. Västen har jag inte lust att göra igen, den var inte så kul. 

Men nu har jag börjat på, och rivit upp tre olika koftor. Den första var det hundra flätor runtom (ja jag överdriver) så det gick så låååångsamt att barnet nog skulle hinna bli vuxen innan den var klar. Den andra krävde mer garn än jag hade, upptäckte jag efter ett tag. Den tredje var helt enkelt inte särskilt fin.

Det kryllar heller inte av gratis-mönster på Ravelry för den här garn-tjockleken, mest är det Drops mönster.

Så här är jag nu! Får väl söka även bland betal-mönstren på Ravelry! En sak sim slagit mig när jag letat baby-koftor är att många koftor bara har knappar upptill. Som jag minns det från mina barn var de tidigt sprattliga och ingen kofta i världen hade legat kvar på magen utan knappar hela vägen. Och poängen med en kofta är väl att den ska värma hela överkroppen. Ja, jag vet att man kan göra knapphål fast det inte står i mönstret ;-), det var bara en liten reflektion!

Äntligen kom vintern!

Snabbt ut i pulkabacken innan snön försvinner!

Stickåret 2013

Jag brukar ju sammanfatta lite av året som har gått, så här kommer en sammanfattning av stickåret 2013, och lite tankar inför 2014.
Bland annat har jag åstadkommit
4 mössor
3 koftor och en tröja till mig
2 ponchos
0 sjalar
Det sista är lite märkligt, inte en enda sjal. Det som är så roligt! Jag började virka en sjal i somras men den är inte klar så den räknas inte. Poncho var roligt när de var klara, ganska enformig stickning annars.

Mest nöjd med: Blåbärskoftan, tror jag. Den är väl använd, en sådan där skön kofta som passar så bra till jeans. Som jag ofta använder.

Mest missnöjd med: Driftwood, såklart. Hade sådana höga förväntningar. Men jag har nog lärt mig ett och annat också, som att sticka en provlapp innan jag börjar. Och så kanske prova plagget då och då under tiden jag stickar, exempelvis så att ärmhålet hamnar på ett ställe som passar mig och min kropp.


I februari utmanade jag mig själv och försökte blogga varje dag. Det blev 26/29 inlägg. Jag var sjuk drygt en vecka den månaden så jag var väl inte så inspirerad. Kanske ska prova igen i år?!

2014 då?
Då ska jag sticka sjalar igen! Och lite mer strumpor tror jag. Maken har fortfarande inte fått någon tröja så det står kvar ett år till..... Och så måste jag ta tag i flerfärgsstickning, nu har det blivit ett hjärnspöke av det.
Stick-café: ska jag försöka besöka lite oftare. 2013 blev det en gång i Aspudden med Fantastick m.fl., och en gång i Göteborg med bl.a. Handarbetskorgen. Det är ju så trevligt och har man bara en stickning som inte är alltför komplicerad fungerar det bra!

Till sist så hände något med Blogger i slutet av året så att jag inte kan länka från det färdiga objektet i listan till höger, direkt till blogginlägget. Tröttsamt, jag har letat hur jag ska göra för att ändra det men hittar inget. Inte heller går det att lägga till en ny lista för 2014 års färdiga stickningar. Under året verkar det också som att de bloggare som har mig på min lista, inte får uppdatering när jag skriver nytt inlägg. Det hittar jag inte heller hur man ändrar. Kanske dags att byta ut Blogger mot något annat?

Första färdiga objekt 2014

En rund-halsduk. Jag vet fortfarande inte vad det heter, men ni förstår vad det är... Den lindas ett par varv runt halsen så det blir varmt och gosigt. Svägerskan önskade sig en förra julen, när kusinerna fick varsin. Och nu, bara ett år senare, är den klar!

Garnet heter Incawool från Hjertegarn. Enligt banderollen är det "100% heighland wool", jag vet inte riktigt vad det är men det låter rejält tycker jag. Jag stickade på stickor 8 så det är tre kvällars jobb. Två nystan hade jag så den blev helt enkelt inte längre!

2013 års sista färdiga projekt

Det här är Driftwood. En härligt slapp och snygg tröja jag spanat på länge innan jag la upp till den. Min är gjord i Cascade 220 wool, ett favoritgarn. Den blev liggande ett tag innan jag kom igång med ena ärmen. Sedan blev den liggande igen innan den andra armen kom på plats. Att det blev så tror jag beror på att min magkänsla försöket berätta något för mig, men jag lyssnade inte riktigt.
På bilden här till höger ser den helt ok ut men.....

Tröjan är alldeles för stor. Ärmhålen är gigantiska och slutar halvvägs ner på bröstkorgen. Jag ska erkänna att jag inte la någon större omsorg på stickandet runt halsringningen när jag väl insett hur stor tröjan blev. Den här kommer jag aldrig att använda. Men någon hemlös kanske har annan kroppsform än mig?